En ny pärla
Ni är söta som tittar in här var eviga dag trots att inläggen uteblir men livet kommer lite emellan ibland.
Förra veckan var en sån vecka och jag drog i stort sätt bara täcket över huvudet och sov bort det onda. Efter 3 dagar hade jag fått nog och insåg att jag måste börja ta tag i livet här uppe igen.
Jag har jobbat hela helgen och jag blir lika fascinerad varje gång över hur mycket jag tycker om mitt nya jobb. Det hjälper liksom till att fylla på energin även när den är som lägst.
När jag flyttade hit för snart ett år sedan så var jag helt övertygad om att vi skulle klara oss utan bil, en inställning som snabbt skulle komma att ändras. M. köpte en bil till mig efter 2 månader och jag kan säga att lyckan var total men efter seperationen fick även han vårdnaden om älskade Pollan och sedan dess har jag lärt mig att förlita mig på den fina kollektivtrafiken här uppe. Misströsta inte, det har funkat bra, jag menar jag är uppväxt med SL och deras panik inför vinter halvåret med inställda bussar/tåg/tunnelbanor samt fler förseningar än jag någonsin kommer kunna räkna. Med Ultra här uppe har bussen varit sen en gång..
Dock har jag känt att det inte är optimalt att ta bussen när det kommer till handling.. Mina axlar och min rygg har varit allt annat än nöjda med mina promenader hem från affären med xkilos kassar i vardera hand så nu var det dags igen. Dags att finna en ny pärla som är min egen på riktigt och idag hittade jag henne!
Imorgon ska jag skriva på papper och för första gången bli bilägare på riktigt, ännu ett kliv in i vuxenlivet haha..
Så nu gäller det bara att ge sig på projekt nummer två, det här med parkering.. Wish me luck! I'm gonna need it.