I väntan på Mars

Januari och februari har aldrig varit bra månader för mitt psyke.. När allt stök kring jul och nyår väl lagt sig så lämnas jag alltid med en känsla av.. Otillfredställelse. Det är för mörkt, för kallt och framför allt så går tiden så förbannat långsamt.
Igår spenderade jag större delen av kvällen på akuten och fick inte åka hem förrän halv ett på natten, extremt roligt när jag hade en tid hos tandspecialisten imorse. Å andra sidan är det kanske rätt val att fara in när man haft andningsbesvär i över en vecka. Jag var lite smått oroad att reaktionen kunde ha något med Smulan att göra men både EKG och blodprover visade att allt såg normalt ut så nu har jag fått en remiss till någon som ska ta en titt på halsen istället och se vad det är som blockerar.
 
Som tur var lyckades jag ta mig upp i tid imorse trots mina ynka 4 timmars sömn och tog mig tillbaka till sjukhuset för tandis, idag blev det genomgång av mina starkars käkar som får ta stryk under nätterna när jag gnisslar tänder, imorgon blir det en till lagning. Det kostar att ligga på topp, höhö..
 
Nej, jag är jävligt omotiverad på livet just nu. Jag kliver inte gärna utanför dörren om jag inte måste och jag orkar knappt svara när folk ringer. Januari och februari är inga bra månader för mig. Så våren, du är välkommen nu, jag är less på vintermörkret!